Is happening right now in Stockholm! I felt honored to be asked to be one of the expert reviewers of the academic paper submissions for the conference. Elizabeth Jochum, associate professor at the Laboratory for Art and Technology, Aalborg University, one of the co-chairs this year, reached out to me to see if I wanted to be part of the process of choosing papers, and videos relevant to the theme of this year. The co-chairs wrote that it is challenging to find expert reviewers that grasp the relevance of creative and/or unconventional approaches to robotics research. I am more than pleased to be at the service.
This year, the aim was to attract submissions that speak to the transformative potential of interdisciplinary and transdisciplinary research. With work and research projects that highlight how the field of human-robot interaction might be enriched by diverse, and innovative perspectives. The Alt HRI co-chairs wanted to create opportunities for more creative and nontraditional research. Especially artworks or performances that present different ways of researching within HRI.
Tove Kjellmark – The Horse, the Robot & the Immeasurable presents the practice of artist Tove Kjellmark and her extensive artistic research project currently exhibited at Färgfabriken. With texts by: Jonna Bornemark, Jonatan Habib Engqvist, Elin Hernlund, Tove Kjellmark, Sinziana Ravini, Joanna Sandell, Karin Victorin. Design: Waters Löwenhielm. Photo: Carl-Michael Herlöfsson. Published by Arvinius + Orfeus 2022.
I have written a chapter in the book titled Chimera Cyborg Creatures. An Ode to our dead horses. Here is a short quote on how I start my chapter:
Heart to heart, soul to soul…
The horse is a friendly reminder of re-connecting to the inner core
Allowing you to travel freely between human and more-than-human other worlds:
To penetrate the transparent membrane between life and death;
Assembling the human character inside a chimeric costume out of disparate parts – joined together
Abandoning humans’ inability to accept transience:
The Hootchy Kootchy Club has been a highlight in my career. I have been the artistic director (konstnärliga ledare) since it started in 2006. With a long break, I thought it was time for a resurrection. Ronny Larsson interviewed me for an article in QX magazine the week before the show. Below you can read it in Swedish.
”Burlesk, drag, musik, fashion-runway & konstperformance – och upplevs bäst på plats”
“Nu på lördag är det dags för Hootchy Kootchy att inta Hasselbacken på Djurgården i Stockholm. QX bad Karin Victorin, (grundare/konstnärlig ledare) berätta mer inför deras stora event.
Vi säger som i Grease, Tell me More, tell me more! Berätta vad händer! – Hootchy Kootchy är en ”more is more”-blandad varieté av burlesk och dragshow, där gränsen mellan publik och artister upplöses. Vi bygger en värld för en kväll med ett tema för gästerna att kliva in i. Publiken uppmuntras att klä upp sig på temat, men det är absolut inget tvång. Det blir burlesk, drag, musik, fashion-runway och konstperformance i en salig blandning. Det är svårt att beskriva med ord, och kan bäst upplevas på plats (skrattar).
Ni har fått ihop en namnstark lista på performers, hur satte ni ihop detta härliga gäng? – Vi har bjudit in gamla kära namn som är en del av Hootchys historia, som Scotty the Blue Bunny (Berlin), Karis Wilde (LA), Robert Fux, Fräulein Frauke med flera. Medverkar gör även andra intressanta artister som utvecklat burlesk och drag som scenkonst med unika individuella uttryck.
Finns det något namn du extra stolt att ge publiken? – Hungry (Johannes J. Jaruaak) från Berlin är en stor inspiratör för kvällens tema samt för mig och många andra artister vad det gäller make-up, drag och ”tricksteridentiteter”. Han har länge jobbat med en symbolisk intention att lura facial recognition kamerasystem genom surrealistiska sminkningar som transformerar ansiktsdragen. För mainstream är Hungry mest känd för sina signifikanta samarbeten med artisten Björk.
Världsbekanta stilikonen Fredrik Robertson står med på listan över deltagare, vad ska Fredrik bjuda på? – Fredrik Robertson ska vara med i vår fabulösa jury tillsammans med Bea Szenfeld och Hungry (Berlin). Framåt midnatt bjuder vi nämligen på en Chimera Cyborg Catwalk Competion, en tävling som är öppen att anmäla sig till. Temat är kopplat till ett mer långgående konstprojekt som jag initierat. Det går ut på att med hjälp av analog och digital slöjd skapa fantasimonster eller ”trickster identitites” som en kommentar till övervakningssamhället och facial recognition-system. Det är både modeskapare, konstnärer, drag- och burleskartister som kommer beträda catwalken och kan bli hur galet som helst.
Apocalyptic Weimar Era meets Future Fashions of chimeras and cyborgs är dresscode, HUR ska man tolka det? Har du nån fingervisning? – Haha! Ja, jag tänkte att det kunde vara bra med en bred dresscode nu när det var länge sedan vi körde ”Hootchy” och publikkulturen också behöver återuppstå och bli varm i kläderna. Weimar Eran är för publiken som älskar det klassiska looken som ju också klär Hasselbackens lokaler väldigt bra. Kan råda läsaren att googla den dekadenta ”Weimar-eran” i Berlin så kommer det upp massor med inspirerande bilder. Marlene Dietrich, för att bara nämna en ikon. För framtida look i kombo med retroestetik kan jag fingervisa till barscenen i sci-fi kultfilmen Blade Runner från 80-talet. Den filmen inspirerade även Donna Haraway när hon
skrev ”A Cyborg Manisfesto” (1985). Annars kan man följa insta kontot @chimeracyborg för massor av inspiration, särskilt om man är sugen på catwalken.
Så, varför är Hasselbacken en bra lokal för detta event? – Hasselbacken har en gedigen historia och var länge navet i Stockholms nöjes- och kulturliv och inte minst för gaykulturen. Surprise Sisters (Hans Marklund, Babsan med flera) brukade husera med sina showkvällar här och när vi hade ett teknikmöte uppe i festvåningen fick jag veta att det var så populärt att folk försökte ta sig in genom att klättra på husfasaden. De fick tom fick smörja in stuprännorna för folk inte skulle lyckas smita in.
Hur kommer man som gäst känna 02.01 på söndagmorgon när festen avslutats? – Upplyft och pånyttfödd! Jag hoppas att kunna bidra med, i alla fall lite, hopp om en ljusare framtid efter år av mörker, med mycket politiskt tumult, pandemi och krigsföring som kryper allt närmare Europas gränser. Artisterna är i sina fantastiska skapelser som levande konstverk som föder inspiration till en färgstarkare och friare värld.
Transformed into a chimera cyborg creature, captured by photographer Malou Bergman. Metal handcraft by the amazing Viveka Gren, especially for med and the Hootchy Kootchy Resurrection party. The crown is made by goldsmith Kajsa Åman, as a gift for my 50th birthday, celebrated this evening.
Photographed by journalist Sophie Stigfur in Studio Tao at Blivande, Frihamnen.
Magasin K is a newly started magazine by DIK (Documentation, Information, and Communication). It is the union for people working in media, communication, or creative industries. I have been a member since I studied social anthropology at Stockholm university in the early 2000s. Earlier this fall, I was interviewed by them about my experiences being self-employed. The pros and cons.
Here is a short extract from journalist Sophie’s interview with me (in Swedish).
” – Det är inget ekorrhjul direkt, det här livet är snarare som en evig Himalaya-hajk, ständiga berg och dalar. Det är tufft – men ger också en otrolig känsla av frihet.
Med femton år som frilansande egenföretagare i ryggen vet Karin Victorin, som med sina vitt skilda strängar på en närmast gigantisk lyra oftast nöjer sig med att kalla sig “producent”, vad hon pratar om. Att hon startade bolag från första början sammanföll med att hon gav sig in i tv-branschen, där så gott som alla är frilansare.
– Man kan ju bli anställd också såklart men jag ville ju fortsätta med andra typer av projekt, söka kulturstöd för scenkonst och ja, allt annat.
Det där “allt annat” är svårt att fånga i ett par meningar, men att hennes bolag heter “Wild Ride” ger en hint. Karin Victorin, som exempelvis tog burlesquen till Sverige, producerar smala konstutställningar, föreläser och forskar om genus och AI, castar deltagare till tv och skriver manus för realityshower. Bland annat, alltså.”
Swedish Artist Tove Kjellmark asked me to be a collaborator and curator for her upcoming art exhibition The Horse, The Robot, and The Immeasurable, which will open in October 2022. Tove has dedicated almost 2 years to this project, and she has 3D scanned, filmed (thermocamera), and photographed my horses on several occasions. We decided to bring my perlino-colored Akhal Teke mare Setare to the art space at Färgfabriken to see how she would interact with the space and to document this with a photographer.
Setare entered the large room with curiosity, proceeding carefully in her chic rubber boots. Her color matched the walls exquisitely, as we had painted the walls based on her shimmering silvery golden coat. As we worked with her, an idea grew that Setare would open the show, the horse initiating the horse/robot/human art lab. A ceremonial performance is also under construction, in which Setare and I will serve as a sacral link – connecting this world with the other world – to call back memories of horses that have been our dearest family members but now are dead. They keep on living through our memories of them, and if we remember them TOGETHER their presence will grow even stronger.
The subway station where I live. Naked Attraction adds everywhere!
“Det här var en wild ride.Uppfriskande chockartat med disneykön och bra med inkludering både när det kommer till kroppar och sexualitet.” (Elle Louise Åström).
I have finally completed my work as the producer for the very first season of Naked Attraction Sweden. The first two episodes were streamed yesterday, and the show has already gotten some reviews, mostly good ones that are really fun to read. The quote above can be read as the first line in the summary of a review in Elle, where the show is actually described as a “wild ride” to watch. Well, well, well.. did I do my job as promised, and according to the name I gave my new company? I thought this was hilarious to read. The full article can be found below.
Discovery was very determined from the start that they wanted the Swedish version to be very inclusive and body positive. With a warm and friendly tone. They trusted us (Baluba) to help them develop this already in the first press release, further with the casting process, with the script, and to create a safe space for the participants in the studio. I decided that I wanted to do a talk about safe space and consent in the studio space, for the whole tv team and studio crew. I also talked to all the participants to make them feel comfortable, and although some of them were nervous they found support in each other. I was very impressed by how brave they all were. This is something that I will remember and that will stay with me. No matter how often critics write that “in the end, this is a superficial tv concept” my experience, after talking to and staying in touch with the participants, many of them see this as a life-changing experience. At least when it comes to attaining a better body-aware self-confidence.
Here you can find the full press release and the Elle review in Swedish:
Invited to talk at Verto’s Breakfast Seminar about AI Recruitment Tools
I was excited to be asked to give a talk and show slides about my research in the field of AI and Society, and to meet people that work with Human Resource Management and hiring practices. Johan Åkesson, coach at Verto encouraged me to develop my knowledge into talks and consultant services. He also liked the photo below and I know used it, not only for the presentation but as my profile picture on LinkedIn. The presentation was in Swedish and here is the text presented in the invitation.
Selfie taken at the exhibition “Hyper Human” at Tekniska Museet (2020)
Hur ser AI på dig?
Ett frukostseminarium om AI, chatbots och digitala rekryteringsverktyg och hur mänsklig selektiv bias tenderar att transfereras till algoritmer.
Artificiell Intelligens och digitala verktyg tar allt större plats i rekryteringsprocesser. Hur kommer den påverka HR och rekryteringsbranschen? Samt dig personligen? Det finns visioner inom AI-teknologi att eliminera eller kringgå bias. Att genom teknologi skapa en mer neutral avläsning av människan, bortom stereotyper och fördomar som riskerar medföra diskriminering kopplat till genus, ålder, klass, ras och så vidare.
Föreläsningen ger inga definitiva svar, utan öppnar upp för vikten av att bredda medvetenheten. Att öppna en dialog kring för- och nackdelar med AI-verktyg med fokus på rekrytering och arbetsmarknaden. Den handlar också om utmaningen vi ALLA står inför då AI alltmer inverkar på offentliga samhällsfunktioner och våra ”privata” liv. Den större frågeställningen berör; vart tar ”människan” vägen i det digitaliserade AI-samhället?
Karin Victorin har en internationell master i social science och genusvetenskap från Linköpings universitet. Hon har undersökt begrepp som agens, kropp och genus kopplat till artificiell intelligens och sociala robotar. 2021 skrev hon en masteruppsats där hon jämför ett svenskt AI-rekryteringsverktyg, i form av en rekryteringsbot som försäkrar fördomsfri rekrytering, med internationella exempel på AI och rekryteringschatbots. 2017 skapade hon en teaterföreställning på Orionteatern (Stockholm) med en social robot som protagonist, i samarbete med Furhat Robotics (KTH). Scenproduktionen resulterade i ett undersökande experiment som hon senare presenterat bland annat på Bloomberg i New York samt i en masteruppsats (2019).
Tonight, you can see Swedish journalist Jenny and her partner musician Niklas Strömstedt visit Stefan and Ulla Löfven. Stefan was the prime minister of Sweden during the pandemic but resigned at the end of last year. Warner Bros Sweden produces this reality show about love relationships, and this is the third season I’ve researched all the couples we meet. I enjoyed interviewing and talking to each person about relationship and their particular experience with each other. This season we have met three ex-politicians, Sweden’s first influencer, a sports star, and a famous Swedish actor.
I am a teacher in physical theatre, burlesque, drag, and performance art at the 1-year drama program in Sigtuna Folkhögskola. My focus, in line with my academic studies in techno feminist technoscience and post-humanism, relates to bodily expressions and face (mask) as artistic instruments in how to communicate on stage. Additionally, how we perform in everyday life bears a resemblance to theatrical acting, as I draw on aspects of “performativity” from sociologist Erving Goffman and Judith Butler. My intention is always to bring awareness to how we continuously perform in intra-action with other human or non-human agencies that surround us. Even in our dreams, the performance continues in the form of the rich inner myriad of personas that enter the dreamscape stage to communicate with us, and through us to the outer world.
This year’s class at Sigtuna presented a beautiful variety of numbers that were seamlessly woven together into the Kinky Winky Cabaret. The students felt happily high afterward, surprised by what they had created together as a group and individually to try out their very own expression on stage without following either script or the instructions of a director. This was true play, giving bliss to both performers and spectators. How we had missed collectively indulging in physical presents and bodily expressions throughout these years of the corona famine.
